Jag vyssar mitt hjärta till sömns
För jag vill ej att det ska vara vaket
Där redan så mycket smärta göms
Ty det är trasigt och naket

Istället låter jag hjärnan tar över
Och förnuftet styra och ställa
Men hjärnan bär mer än det behöver
Och gör så jag tårar börjar fälla

Så många frågor utan svar
Som inga organ kan hantera
I kroppen stannar frågorna kvar
Och tårarna blir flera

Men vem ska hjälpa hjärnan och ge det nytt hopp?
När hjärtat sover och ingenting kan göra?
Vem ska väcka det sövda hjärtat i min kropp?
När hjärnan har för mycket att utföra?

Det finns ingen annan som vet hur jag känner
Ingen vet vad som inuti mig sker
Inte ens mina närmsta vänner
Vet att jag gråter när jag på utsidan ler

Enligt mig finns falskheten hos varenda en
Tills någon bevisar dess motsats
Och hittar jag nångång en äkta vän
Har den i mitt hjärta alltid en plats

För jag kommer aldrig släppa taget
Om det enda äkta jag någonsin haft
Mitt hjärta har blivit bedraget
Och tömts ut på all kraft

Nu ska jag vänta på att mitt hjärta ska vakna
Och min hjärna ska tömmas ut
Men ingen kommer väl mig sakna
Om mitt liv plötsligt tar slut?