Så vaknade myllan inför mina ögon, ville så gärna ge besked
att med värme och solljus ge sig till känna.
Ett frö sträckte ut, fager skir i sommarland.

Jag stum och stilla, närvarande i vackra tidens led
förstod vid stoft och torka när strålar heta bränna.
Man ej kan kuva styrkan hos ett litet grand.