Jag vet knappt var jag ska börja.
Jag minns den dagen så väl.
Dagen då jag för första gången,
såg dig sitta där.
Jag kände på mig redan då, att det var något med dig,
som fångade mig då.
Sedan den dagen, för två år sedan.
Sedan den dagen då du fångade mig, och nu kan jag inte lämna dig

Du öppnade mina ögon, och fick mig att se för första gången i mitt liv.
Du öppnade min själ och fick den att förstå, hur det kändes att älska någon.
Du öppnade mitt stela hjärta och fyllde det med en evig värme, en evig låga, som aldrig kommer slockna.
Om jag bara kunde förklara, hur otroligt mycket du har gjort för mig.
Hur du har fått mig att älska dig, och jag vill inte vara utan dig.
För nu vet jag hur underbart det kan vara att leva, hur mycket skönhet det finns, nu när du finns här i mitt liv.

Men utan dig är välden alldeles tom och död, den behöver dig.
Jag behöver känna, att du är här med mig.
Jag behöver veta, att du alltid kommer finnas här för mig.
För utan dig blir världen tom och död.
För nu vet jag äntligen hur det är att leva,
och jag vill inte dö.

Jag vill inte veta, hur det är att leva utan dig.
Nu när jag äntligen har funnit dig, och jag vill stanna här med dig.
Här finns allt jag behöver, och det är du.
Det finns inget jag skulle vilja mer, än att vi skulle kunna få vara tillsammans,
i en evighet och lite till.

Men jag vet att nu har jag bara denhär lilla tiden, och jag vill inte dela den med någon annan, än dig.
Om du bara kunde få veta, hur mycket du har gjort för mig.
Om jag bara kunde förklara, hur mycket du betyder för mig.
Jag vet inte,
om jag någonsin kommer våga berätta för dig.
Dessa starka kännslor jag har för dig,
här djupt inom mig.

Jag kommer alltid drömma om dig, så länge jag finns till.
Och dig kommer jag för evigt sakna, tills tiden nått sitt slut.
Dig kommer jag alltid älska, och den kraften kommer alltid finnas, även när jag inte längre finns till.