....i sitt rum

Jag vet...
när jag ser honom
denna lilla
älskade parvel

Jag vet..
vad det handlar om
Jag ser det på honom
Det är inte
ett gråt av ilska
utan ett uppgivet gråt
som föds ur
djup saknad

Lilla älskade vän
vad är det?
- Jag saknar min pappa så
kan du be honom komma?

Mitt inre är i uppror...
det bubblar upp
en massa oönskade
känslor
inom mig

Hat..
en brännande ilska...
slår som en vägg
emot mig
Hur kan man såra ett barn så?
Sitt eget kött och blod?

Samtidigt som jag vet
att han är fast
Att just nu finns inget annat 
Det har ingenting
med honom att göra
men ändå.
Jag kan inte rå för
vågen som kommer...

Att för ett ögonblick
vara så fylld
av det största hat
som man kan åstadkomma
Att önska honom
dit jag egentligen inte vill
önska någon
men just då
så var hans plats där

Han ser på mig
med rödgråtna ögon.
Blicken frågar mig
Varför?
Älskar han inte mig
mera?

Kom älskade vän.
Vi går och ringer till pappa

Och önskar så innerligt

att han svarar.