I Änkehertiginnan Katharinas hov var en plats för musik och andra festligheter. Men också för kärleksförbindelser. En av hertigdömets allvarligaste kärleksförbindelse inträffade när hennes egen systerson kom till hertigdömet för att fria till hälsa på sin moster. Balthazar av Flandern var en ståtlig man med ljusbrunt hår och stora gröna ögon. Han hade en gudomlig sångröst och var vänlig och ridderlig. Det dröjde inte länge förrän kvinnorna i hovet kastade sina ögon på den vackre Balthazar. Barbara var en av de kvinnor greven hade fått upp ögonen för.

Hon låg med blottade bröst i hans säng och lyssnade när han sjöng kärleksballader. Han låg bredvid med henne medan han höll hennes ena bröst i handen. Han brukade sjunga för henne innan förförde henne. Under hans två månaders vistelse hos sin moster hade hon mer eller mindre blivit hans älskarinna. Barbara njöt av hans beröringar och ännu mer av hans kyssar.
- Du är vacker freulein Hornberger viskade Balthazar i örat på henne innan han trängde in i henne. – Tack stönade hon. Mer kunde hon inte säga för kittlandet inom henne tog henne. Att umgås så här intimt var riktigt behagligt än vad hon kunde minnas från styvfadern.
När samlaget var över bad han henne sova över. – Får jag det svarade hon blygt. – Ja jag vill det sa han. Jag lämnar Mecklenburg om två dagar sa han tyst. – Va svarade hon förskräckt. – Jag har fått bud hemifrån Flandern att min kusin Filip den sköne du vet han som är gift med Johanna den vansinniga har dött. Han dog när de var i Spanien för att mäkla fred med hennes far. Filip tog ju hennes land när hans svärmor dog och den arma kvinnan till maka kan ju knappast regera. Babblade han på. – Vad händer med oss? frågade hon tyst. Jag kommer nog tillbaka svarade han. Han tog henne i hans armar och kysste henne tills båda slutligen somnade.

Hon vaknade tidigt nästa morgon med ett fasligt illamående hon skyndade sig för att göra i ordning för änkehertiginnans väckning. Hon smög in i sovrummet där änkehertiginnan höll till hennes fasa var hon redan vaken. – Du är sen gnällde hertiginnan – Förlåt madame. Mer han hon inte säga förrän benen vek sig på henne. När hon kvickande till stod tre damer och försökte hjälpa henne på benen. – å herregud sa hertiginnan chockat du är med barn. Barbara hajade till. Hon hade mått illa och tecknen hade funnits där men hon inte lagt märke till dem. Av någon andledning började hon gråta. Balthazar skulle resa, hon skulle föda hans barn själv. – Seså sa hertiginnan du får ledigt idag och gå lägg dig och tänk över ett och annat. Barbara tackade för sig och begav sig till sig till sin sovplats.

Hon sov oroligt. – Barbara sa en mild röst det är en man här som söker dig. Barbara öppnade ögonen. Det måste vara Balthazar tänkte hon, han måste ha ändrat sig och vill stanna. Hon sprang ut för och möta honom. Hon stannade tvärt när hon vem det var. Det var inte Balthazar utan hennes styvfar. Han såg äldre ut vad hon mindes honom. –Barbie sa han med den där sliskiga rösten som när han ville ligga med henne, Du är vackrare än vad jag minns. – Vad du gör här frågade hon korthugget. – Hennes höghet skickade efter mig, det är visst så att du väntar barn med en man som är alldeles för fin för dig. Så jag begav mig hit för att ta hem dig innan skandalen är ett faktum. För du trodde väl inte att han ville ha dig. – Det vet du inget om svarade hon om. Han skrattade. – Jag har saknat dig, vi kommer få det bra ihop precis som förr i världen. – Jag reser ingenstans. Min plats är här. – Du har inget val, jag är din förmyndare och kom ihåg att tack vare mig har du lärt dig hur män fungerar i sänghalmen.

Änkehertiginnan uppenbarade sig. –Herr Beutinger ni kunde komma så snabbt. Hon såg hård ut. Barbara föll på knä och snyftade. – Snälla ers höghet, tvinga mig inte att resa med honom snälla ni jag kan tjäna er ända fram till förlossningen och sen lämna bort barnet jag lovar vara er trogen. – Freulein Hornberger sa hon i en mildare ton. Mitt hov är kanske en av de mest lättsamma hoven i tyskland. Att ha affärer med mina hovmän skadar inte Mecklenburg men min systerson har kungligt blod. Det vore en enorm skandal om detta kom ut. Ni gör bäst att återvända med er styvfar.
- Ursäkta mig moster hördes Balthazars stämma från ingenstans. Många män i min ställning har oäkta barn. Jag har tänkt att det bästa är Freulein Hornberger följer med mig till Flandern. Hon väntar ju faktiskt mitt barn. Han vände sig till hennes styvfar. – Herr Beutinger med ert tillstånd tar med jag med er styvdotter till mitt hemland. – Jag vill helst ha kvar henne svarade styvfadern jag är en gammal man och känner döden knacka mig på ryggen han blinkade till Barbara på det där äckliga viset när han ville ha något av henne.
- Tyvärr herr Beutinger släpper ni inte väg henne så tar jag med henne ändå, jag är ändå furste. Styvfadern såg förvånad, han hade aldrig blivit trotsad innan. Barbara fortsatte han, packa dina saker så ger vi oss i gryningen i morgon. Barbara vände sig med för första gången till sin styvfar. – Skulle jag älska dig som en far som ni borde ni varit skulle jag gråtit nu, nu gläds jag åt att du måste tillbringa dina sista dagar i ensamhet såvida du inte gifter dig med en prostituerad som du kan förgripa dig på. Han såg förbluffad på henne. Hon hade aldrig talat till honom på det sättet förr och för första gången i sitt liv kände hon sig som en prinsessa.