Slut på en historia. Början på en ny.
Den nya början var mycket vackrare än något jag någonsin skådat.

Nu är det blodboken och jag på balkongen,
innan var det bara jag och glödande cancer.

Blodboken drömmer som jag,
om sommar och att springa, och löven som brinner.

Vi lekar med bokstäver och med livet.
Torra händer och våta läppar.

Jag har inte ramlat än, jag bara faller,
faller för blodboken och hans längtan.

Jag gillar att se min spegelbild nu,
för den är i dina ögon.
Ska jag berätta vad det är?
det är lyckan.

Du är ett löv och jag är ett barr
men vi kommer från samma träd.

Vi är nakna som två skalade potatisar,
och det ångar.

Min kärlek till dig är Som en jäsande
deg under en blommig bakduk den bara växer.

Hösten kommer och jag kan bara le
Du gör mig glad fast jag förstår inte,
men jag gillar det.
Vi äter samma mat och lyssnar på samma röster.
Men vi är bara två förstora stenar i en grusgång.
Vi är bara stjälar.
Stjälar som vill vara sten.
Snälla kom hem till mig och ät mig ur kroppen.

Jag är lycklig nu.