Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den som har vänner går aldrig genom sorg ensam.


Min Syster Samlar På Stenar

Min syster samlar på stenar.

Tysta som Safir.
Blåa som tårar.
Is.
Du packar ryggsäcken full.
Tungt.
Snavar.
Faller.

Du samlar på Rubin.
Öronbedövand skrik.
Blodröda.
Heta som lava.

Släpp stenarna & kom.
Sätt dig här med mig -
I skuggan under Cassia trädet är vi trygga.
Lugnt. Tyst.
Här sker oförväntan.
Ingen ser ingen hör -
Här kan våra insidor flätas ihop.

Verkligheten vaknar & Cassia trädet ruttnar.
Din väska är tung - Snälla syster!
Ser du inte att det är jag som bär den.




Fri vers av Kanel
Läst 241 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-11-26 13:14



Bookmark and Share


    Tea Alex
Jättefin, jag börjar fundera en massa. Måste nog läsa igen. :)
2008-11-30

  Blåbäret
så vacker rubrik...sista raden sammanfattar och binder så starkt ihop hela texten
2008-11-26

  Kristina Wallbing
Åh, så fint om samhörighet!

särskilt fastnar jag vid;
"Här sker oförväntan.
Ingen ser ingen hör -
Här kan våra insidor flätas ihop."

Mycket bra!
2008-11-26
  > Nästa text
< Föregående

Kanel
Kanel