du greppar min kostym
redan från början
sliter den ur form
och vräker ur mig
alla murar, alla stoppur
som vill ringa, alla inre röster
som säger nej

på trettioåtta dagar
skapade du någonting
av välkyssta nyckelben
sammanfogade fingrar
och alltför sena nätter
du slet bort mina principer
och blottad var jag
det röda, bultande hjärtat

du har med mjukhet
tvingat upp alla knutar
och jag väntar fortfarande
på stunden då jag måste betala
för de fina stunderna
allt som betyder någonting
för ingenting kommer gratis,
eller hur?

visst pulserar jag mera nu
men risken är större för hjärtesorg
ja, jag kan nog säga att du ger mig lite mer
än vad många andra kan lyckas ge
men fortfarande är risken är större för sånt
som hjärtan egentligen inte tål

för på trettioåtta dagar
har du lirkat bland mina nerver
nått dom mest känsligaste
fått mig att välja mellan ja och nej
och allt är okej, det är okej
när du är i mig,
saken är den
att Touché!
du har mig.