Ensam vid havet
i vintertid andlig spis
skör nattgammal is
vinden skingrar fuktigt dis
elden sprakar på stranden

kontemplation i
stillhet ger själen ro en
ny morgon randas
livsandarna väcks till liv
igen tron på framtiden

skymningen min vän
har lagt sordin på mången
dag inväntar nu
vid havet gryningen
vill minnas vår tid som ljus

i horisonten
syns öppet hav en svan på
väg mot himmelen
sista färden innan hon
blir ett med evigheten