Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Demonjakt

Snöullet låg utplacerat.
Ett täcke som inte ville skändas.
Därför värkte det I benen vid varje steg

Tank att huden trillat av som vid skändande brand

Och allt som behövs ar ett pet
En lätt fingertryckning
Ett Infekterande finger på sviktande avskalad muskelmassa

DET var smärtan som snön ville jag skulle känna

Men stegade gjorde jag barskt
Full av trots
Karaktärstrots
Samvetstrots
Åldertrots

Med en brand som sökte sin isvak
Att varda sina svedda armar

Ivrig som en amazon
Övade jag pa anletets skönaste formationer
Sminkad till osminkad
Vitt porslin
För att signalera Ren skönhet
Så viktig for dig

Du bodde bondigt flott
Konspikuöst och genuint
Mormor var död
Och du huserade I hennes bara salar

Missan sneglade upp från ett golvnära fotografi
Sorg. Mormor och kitten.

Köttbullar, seg limpa och nudlar
Jag väntade med upptrissad puls.
Ett stort glas rött till mig.
Smicker


In I matsalen skulle vi.
Där tände du din sexarmade krona
Samtidigt min
Och Tony Montana kikade fram bakom din bleka hy

Ärret som gjorde mig besatt av din demon

Men jag hade bestämt mig
Inte låta din anspelade skörhet
Leda mig bort från målet

Om du var 666 var jag 667
steget före






Fri vers av VeraV
Läst 322 gånger
Publicerad 2009-01-13 17:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

VeraV

Senast publicerade
Demonjakt
Tristess
Tömd
* Se alla