Goda ord är bra för magen och bra för benen
Det är spring i benen och jag känner hur jag blir till
genom benen, genom huden,
skjuter det ut större bokstäver och fler tankar.
och jag ser mig där på allt det vita. Du kan inte ta mig!
För bläblä. Du kan inte ta mig

Jag springer över gården och når träden
och sanden i sandlådan
är så mjuk när jag sjunker i den
som pepparkaksdeg i handen vill jag äta och äta
och jag biter på granskotten, neonlysande sura

Det här är bra för mig. Det här är jag värd.
Tiden, platsen, drömmen
Nej, du kan inte ta mig

Skuggan under trappen som vill äta mina hälar,
den kan inte ta mig
Skuggan under löven bakom knuten,
den kan inte ta mig.

De bara slickar mina armar lätt med skräck