Lagens händer.

nöden har ingen dag.
lagen har ingen lag.
nöden har kanske en egen lag
valen har maskrosor kring sina vingar,
flyger, flyger inte.
producera det ingen vill ha, t. ex.
när på natten ligger fingrar trasas, d å
huden har ingen egen d a g.

lagen har kanske en egen nöd.

den magrar i alla riktningar, man ser den inte.
den förklär sig, avpersonaliserar, skriver "man", t.ex.
rosiga kinder får besök i timmen. mörkret segrar mot framåt-plikt, velar.
ojämn högermarginal. borde recensera mina träffar i ljusmetaforernas möra klet, minns både nattsommaren, makrillar som stod och böj och minns kommentatorspåret som står och går när de har skrivit sina dikter. borde jag välja denna dag? nödens dag? lagen? historiska omkring.
mörkrets segrar. framåtanda, rosiga kinder, blod som packas mellan korsade ben.
jag vet precis. biografisk mollton. varifrån? nej m e n h ä r a .
söker du vad vi hittar? din idag, kan bli. vet ej egentligen. hur mått.
I hur mått. andra salar. vingars balar, höst, vår, sekels hälsa, vara i varans mitt, innanför centrumsorlet. europeisk landsflykt, stad genom stad.
hur det är nu tre fyr fem nu-begår. har stängt in mig i lagens händer, årens länder.

*
jag går ut genom dörren. dörren, handtaget världen - vitt, vitt, vitt.
Men du dyker inte. går djupare ner i språket tills vi inte når. havet, o stilla marmor, i oss.
leva-vidare-slut, sån prakt efter jobbet, sån pakt.