när kroppar(na) somnat
och själar(na) väsnas med drömmen.upptaget
går hon ut.
barfota lägger sig på asfalten,vid träden.
med vanilj i håret och fingertoppar,
är trasiga av stenad vind.
hon lever här.
det är natt, och
hennes armar samsas med mörkt ljus.

(i
all
tid kommer smutsen under naglar berätta
avsaknad av liv)