Halva livet har gått. Om man nu har sådan tur att få leva till hundra, som sången går.
Snart 50 år
En liten fundering jag har
Jag har snart levat i 50 år
Var är alla drömmar
Jag hade som ung
En del har jag tänkt att göra
Men aldrig hann
En del har jag skrotat medan åren gått
Man blir äldre och klokare ( sägs det )
Och inser det omöjliga i att
Kunna genomföra dem
Av olika anledningar
Nu sitter man här
Med halva livet bakom sig och funderar
Vad hade man för drömmar
Jag minns att jag en dag ville bli brandman
En annan polis och en tredje
Bli en gubbe som bodde i skogen
Ensam med alla skogens djur
Tills min bror tog mig ur den illusionen
Med att jag aldrig kunde bli någon gubbe
För jag var ju flicka
Så där sprack den drömmen
Men den största drömmen var att bli
Lastbilschuför
Ja många var buden om min framtid
Men allt jag blev var en trasig människa
Som utbildades till grafiker men fick aldrig något jobb
Innom det bara en praktik plats som inte blev mer
Av olika anledningar
Allt detta jag skrivit nu är inte för att jag är rädd för att bli gammal nej
Jag känner mig fortfarande som 25 år i sinnet
Det var bara det att jag började fundera blev livet som jag ville
Och har jag kommit till den punkten när man ska sluta drömma om att
Genomföra alla drömmar man har och haft
Har alla i min ålder samma funderingar
Jag menar jag har aldrig skaffat familj
Har alltid sagt att det räcker med mina syskonbarn
En rolig och underbar tid jag var barnvakt jämt
Vilket roade mig mycket
Men nu har de vuxit upp och har egna barn
Och egna barnvakter som det ska vara livet går ju vidare
Så man kan väl säga att jag sitter här som en gammal nucka
Som man sa förr
Bara en liten fundering från en snart 50 åring