Barnet jag fick till låns

Älskade hjärtebarn som kommer emot mig på gatan. Är det verkligen Du som sovit i min famn? Är det Du som en gång trodde att jag var störst, bäst och vackrast i hela världen? Jag är rädd att jag gjort Dig besviken. Du vet ju nu att jag inte kan skydda Dig mot allt - inte ens ifrån mig själv.

Du har ännu inte sett mig där jag väntar i gathörnet. Ditt långa blonda hår flyger i den snålkalla vinterblåsten och stegen är långa och bestämda - på väg.

Genom trashålen på Dina jeans tränger kylan in och kindernas nya fjun har rest sig i protest. De stora ljusgröna ögonen - så lika mina - blickar nyfiket mot världen men kommer strax att förvandlas till svarta
brunnar av trots - när Du får se mig.

Älskade hjärtebarn... Hjälp mig släppa taget. Käraste barn, ta emot min kärlek på halva vägen.

Mamma