Jag borde inte gått in
jag förstod det när jag såg skylten men jag tänkte att kanske
kanske och jag kunde inte låta bli jag ville så gärna tro
jag kan inte sluta hoppas
jag tänkte att den här gången ska jag slippa gå ut genom dörren
med en klump i hjärtat jag tänkte att det här var nog just
vad jag behövde se just nu jag ville så gärna fyllas med hopp
så jag gick in
hörde fågelkvitter från andra sidan rummet gick längre in
och förstod plötsligt att jag inte behövde leta längre
vid mina fötter stod två lådor en för undulater en för zebrafinkar
galler ovanpå så att de kunde andas jag ville gråta eller ta dem med mig hem
det här var minst lika illa som förra gången
om jag var rik skulle jag köpa upp varenda jävla djuraffär i hela Geneve
tänkte jag och skyndade mot utgången det här var precis vad jag inte behövde se
men insåg genast att vad spelar det för roll vad jag ser och inte
det här finns ändå överallt
längs varenda gata i varenda stad och oavsett om jag blundar
eller inte så finns det
det enda jag kan göra är att blunda det är vad andra gör
det är vad jag förväntas göra
det enda jag kan göra är att blunda jag kan bara
blunda och gå ut