Det finns stunder
då jag känner mig
dum
i min obeslutsamhet
över hur jag
ska ta vara
på mig själv
ta hand
om mig själv
Tankarna fastnar
i nät utlagda
av något annat
långt borta
och när jag till slut
fascineras
av något
är det korvarigt
Trötta ögon
som svider
av pollen och damm
och alla de där sakerna
du sa
som fick mig
att hoppas
och om inte telefonen
ringer snart
så är jag nog mer
ensam
än jag någonsin
varit förut