Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vänner av ordning och moral dömer

Skylla sig själv?

Ja, det kan hon

Vi skulle minsann aldrig göra som hon

 

Den slynan som ljuger

och bedrar någon

 

Älskar för mycket?

Jo, pyttsan

Det var det dummaste vi har hört

 

Den horan som särar

på benen för någon annan

 

Trodde på det den andre sa?

Men snälla nån

Det finns väl lagar om hur korkad man får vara

 

Den slampan som smyger

Intill väggen för att inte synas nu

 

Ville inte såra?

Jaha, men det är väl för sent nu

När alla skrattar åt sanningen

 

Det fnasket som

Gråter när hon tror att ingen ser

 

Skulle ändå ge den andre en chans till?

Det skulle minsann smaka det

Inte har hon lärt sig av läxan

 

Den skökan som förtjänar

Förödmjukelsens röda streck på armarna




Fri vers av Embla-Li
Läst 165 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-04-25 21:33



Bookmark and Share


  Måna N. Berger
Man kan undra vad alla fördömanden bottnar i? Är det avundsjuka, på henne som förunnats en livsomstörtande passion, eller är det fruktan, för att de innerst inne vet att det skulle kunna hända dem själva och att de då inte heller skulle kunna stå emot - något de både bävar för och hungrar efter.
Eller är det rätt och slätt självgod belåtenhet?
Jag tror i varje fall inte att den som levt och lever ett fullödigt liv är lika snar att döma...
2009-04-25
  > Nästa text
< Föregående

Embla-Li