"Låt mig få studera ditt ansikte utan tidens närvaro".

Hon rör om i sitt svarta kaffe ,med möjlk och en sockerbit, med sin fagra vänstra hand vars naglar hon varsamt målat i färgen rött.

"Låt ålderns linjer pryda våra ansikten tillsammans, låt dem gå in i varandras. Vi kommer alltid föryngra varandra även om tiden inte vill, vi kommer lura döden genom att lämna refrängen åt allt vi inte gjorde och låta första versen falla in i den andra".