Sitter här i mörkret med två tända ljus som brinner i sin fulla prakt att skapa en en sinnes ro i själen...
En ro som är så långt borta att jag inte ens kan nudda den med tanken..
Hur, vad , varför är det enda som dyker upp i mitt huvud...
Hur ska jag förändra det som var då tid till det bästa..,
Vad ska jag göra för att kunna se på världen med andra ögon än med dom jag har fötts med...
Varför sitter jag här och tänker tankar om att kunna bli något bättre än den jag är...
Antar att det är det som kallas ensamhet...
Dom säger att ensam är stark, men två är ju så mycket starkare...
Längtar att få dela med någon, att få vara med någon i detta mörker där två ljus brinner i sin fulla prakt att skapa sinnes ro i själen...
Delad glädje är dubbel glädje...
Två som blir ett, ett med den fina evigheten...
Men nu sitter jag här och någonstans finns du som är den som ska vara mitt ljus i mörkret...
Min livs levande drog...
Mitt vatten som får min själs blomma att blomma igen...
Min spegelbild där jag kan spegla mig i dina ögon och veta att du finns där för mig när jag behöver dig...
Vart är du när jag sitter här i natten och längtar efter just dig som kan frigöra mig från längtan efter någon...
Men natten är mörk och två tända ljus brinner i sin fulla prakt för mig och sinnes ron i själen utan just dig...

Så vart är du, vet att du finns mitt ljus!!!