Jag hade spelat på rysk roulette
när ni bjöd in mig till Fia med knuff
Jag tänkte just då, och det stämde
att ingen skulle se de där tårarna
om jag skrattade tillräckligt högt
Allt det där andra var gömt
och bara jag visste det fanns
som ett barn jag inte gett namn
som en skugga som skjuter mig fram

Jag hade lekt med elden
när jag värmde mig hos er
Det hade regnat hela dagen
den dagen solen sken

Jag hade vandrat på kyrkogårdar
Sen tog vi en tur på stan
Men det var ingen lögn när jag sa
att jag aldrig varit så lycklig
Det var den trasigaste sanning
att den leende masken jag visade då
var lika mycket jag
som spöket därutanför som såg på
som log så bittert den dagen