Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
P. är en av titanerna. Han gav människorna elden och blev till straff av Zeus fängslad viden klipphäll i Kaukasus. Smidesguden Hephaistos gjorde fast honom vid klippan med grova kopparlänkar. Varje morgon sände Zeus en örn, som hackade hans lever. Ps okuv


PROMETHEUS

PROMETHEUS



1.

Någon frågar om mening
när hans lever hackas varje morgon.

Någon frågar om makt
då guden förlorar sin höjd.

Det finns inte någon anledning till hemligheter,
ej heller till stöd för Hephaistos kopparlänkar
över Kaukasus ödsliga nästen.

Men elden kom att lysa som den farligaste sanning
under mäktiga åldrar.

Han tog inte bara korset.
Han tog elden ur himmelens ögon –
den låga som lyser också
under nattens svek och förmaning.

Han tog inte bara makten.
Han tog friheten från gudarnas boning,
den insikt som befriar
även under dagens självklara ljus.


2.

Den stora örnens vingar förmörkar.
För varje hugg en strimma av ljus,
en gnista mening över vår sömn och vaka.

För varje vingslag en våg av befrielse.

Snart sover Okeanos´ döttar,
de medkännande systrarna
som vakar vid dödens bädd.


3.

Under Golgatas mörker
finns ett hemlighetsfullt ljus,
en moder, vars lever hackas sönder
när sonen upphäver både ande och kropp.


4.

Någon får leva
då Herakles pil genomborrar örens kropp.

Några får leva
då den tredje dagen öppnar gravens mörker.


5.

Försoningens gnistor är elden som brinner.


Hans-Evert Renérius







Fri vers av Hans-Evert Renérius
Läst 253 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-05-22 13:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hans-Evert Renérius