Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och döda mig


Det känns som att jag är på jakt eftersom jag är jagad, kanske på jakt efter en sanning, men jag befinner mig på främmande mark. Fläktbladen slår genom det skumma, oljiga ljuset.

För mycket kläder, kallsvettig. Som att befinna sig på ett hemligt uppdrag bland människosmugglare i Montevideo. Jag sitter på biblioteket och jag dog nästan på vägen hit, för många är nog allt som det brukar vara men det är det aldrig för mig.

Och döda mig
Och döda mig.

Jag vände mitt huvud stelt som en fågel gjord av silver i riktning neråt, golvet och mitt ljus tonades tidigt ner i en tystnad.







Fri vers av Johan-van-damme
Läst 276 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-05-23 15:46



Bookmark and Share


    Trast
Det jag fastnar för mest i denna är slutet.
2009-05-23

  peter markurth
kanon, en fullträff...
2009-05-23
  > Nästa text
< Föregående

Johan-van-damme
Johan-van-damme