Vilse i din Famn,
där jag helst vill vara och kunna ro ut
utan faror.

Möter din blick under ett stormigt paraply-i en tredimensionell vy.
Likt mörka åskmoln paralyseras våra sinnen och infiltrerar våra minnen.

Vandrar på asfalts väg, där ingen tar sig fram i en förlorad tid. Där sekunder och minuter frusit till is.

Våra hjärtan klappar nervöst och ropar på att få komma hem till en
värld full av en doftande blomsteräng

och ett hav som skummar upp som en maräng.