det doftar hallon och utspillt vin,

i min ateljé står ett tomt staffli

en tom duk, en burk terpentin.

jag vill föreviga ditt anlete,

min tomma duk fylla utav dig

göra ditt väsen mitt arbete.

jag ser dig gå i vår allé,

smekt utav björkars grenar

njuta utav livets enorma buffé.

jag fattar min pensel,

drar ett svart streck, stannar

orörlig av kärlekens mjuka fängsel.

Ditt ansikte skola ingen fånga,

du är skuggan, en hägring

av målade dukar milslånga.