Nu drar de upp båten

nu låser de huset.

Nu ser de i andanom

försommarljuset

som en sorts avlägsen

och glittrande tröst

att lindra den saknad

som skapas av höst.

Nu väntar pulpeter

på alla elever.

Nu skall man få veta

om jobben fortlever.

om tillgångar räcker

för skulder och räntor

och höstgarderoben

till mognande jäntor

som kanske kan utstå

vårt höstliga väder

om blott de kan ståta

i lämpliga kläder.

Vi ser från altanen

hur alla badgäster

som nyss lyfte glasen

i livliga fester

nu fyllt sina bilar

med smutstvätt och minnen

och lämnar vår kust med

rätt nedstämda sinnen.

En sommar är slut

och allvaret stundar. 

En verklighetsbild som

nu många begrundar

och man anar enkelt

hur tankarna går:

"Vi hoppas att vi

ses igen, nästa år."