stanna där
för luften känns instängd
jag vill spotta fräsa
skrika högt
få dig förstå
va fan prata så man förstår
använd ord som är begripliga
jag spanar
trevar letar i mina gömmor
försöker finna orden så de finner sin sceen
får besådas som dom sig bör
jag dör hellre
än inte bli beskådad
följer språket
tar ord rakt i från böcker
eller från dig
och mina minnen
fan
du skulle se mig
då
när tårarana rullar
när tiden står stilla
och jag mår riktigt illa
berörs
när du har varit här
rört upp alla känslor
på en och samma gång
som du går och kommer
ge fan i min själ
ge mig ro
tro inte du kan slita ut min själ ännu en gång
trampa på den
stampa trampande på sammma ställe
vi kommer aldrig gå vidare du
eller jag
tillsammans
kanske bara här
i mina ord
och svart på vitt
men verkligheten säger
stopp
stanna där
gå
lämna allt bakom dig
fan
skulle livet vara så här
vad finns då meningen med kärlek
om jag ska kasta allt jag får
gå
och aldrig mera se tillbaka
tror inte jag förtår
vad tankarna tar vägen
men stigen vi följde
tog ju slut
en glänta
vi stannat i
ser du det
ett andetag jag tar
för luften känns instängd
trångt
och med tvång
jag tar ett nytt
och ett nytt
förstår du
nu