Han reste sig plötsligt,

som för att gå.

Mitt hjärta nästan

stannade då

och jag erfor känslan

att bortom portalen

rymdes den magiska,

gyllene salen.

"Följer du med mig?"

löd så hans fråga.

Jag visste ej ifall

jag skulle våga

att framhärda i mitt

kärva beslut

att aldrig, frivilligt

bege mig dit ut.

Han granskade mig

med en allvarsam blick

och smålog emot mig

innan han gick

rakt ut i det bländande,

iskalla ljuset.

Då, äntligen, återkom

lugnet till huset.