Du drar dina händer över den silvriga ytan
något växer något underligt, förunderligt
vackert sprudlande synnerligt
Smeker skivan som om inget annat fanns
som att allting vore en vacker
men ack så enkel dans
säg mig
har jag någon chans?

Du knyter handen kring livets rosa trasa
mitt hjärta i samma takt, abstrakt
krampaktigt fantastiskt elastiskt
vatten sipprar en ljuvlig melodi
det ekar och jag ler
i härlighetens regi
säg mig
är det bara fantasi?

Din panna veckas i koncentrationens tecken
alla världens smulor ska bort, eskort
graciöst poröst andlöst
lugn, jag vill ha tidsfrist
sluta aldrig någonsin
stillhet blir solist
säg mig
är jag en sann eskapist?




Ditt hår faller ner framför de klarblå ögonen
min hand rycker, den trycker
otåligt ihåligt ömtåligt
vill hjälpa, vill röra
knäppande kylskåp
jag vill beröra
säg mig
kan du mig vackert förföra?

Du lutar dig fram mot kranens handtag
ryggen som böjs elegant, charmant
skönhet äkthet följsamhet
himmelen som faller
jag skälver
du glänser som koraller
säg mig
sen när består ditt kök av bergskristaller?

Du ger mig en blick som borrar i mitt inre
mitt hjärta brinner, påminner
gåtfull, kärleksfull, längtansfull
vill säga något av relevans
jag etsar fast din blick
bländas av all din glans
säg mig
finns det någon ärlig chans?