Jag vandrar på tysta vägar.

Jag går mellan tomma hus

där sommargästungarna plägar

förströ mig med skratt och bus.

Jag spejar mot vida havet

där seglen nyss syntes på rad

men nu med det blygsamma kravet

att skåda ett enstaka bad.

Jag inandas djupt kaprifolen

som ännu har två blommor kvar.

De bugar försiktigt mot solen,

en sommarens slutkommentar. 

Jag vandrar på tysta vägar

en sval vind bär budskap om höst

men än är det långt kvar till vinter.

Den tanken får tjäna som tröst.