För länge länge sedan
i Egyptens land
Satt en farao på tronen
med en spira i sin hand
Det var gräshoppor o flugor
o grodor överallt
Det åskade o haglade
o människorna dom svalt

Folk fick stora bölder
o boskapen dom dog
vattnet i Nilen
förvandlades till blod
Ångersten o vreden
tryckte i hans bröst
Han kanske borde lyssnat
på den allsmäktiges röst

Näckrosor och fiskar
håller på att dö
Fabriken står o spyr
ut gifter i vår sjö
Från svarta moln på himlen
faller giftigt regn
Träden dör i skogen,
blommor vissnar på en äng

I havet stiger vattnet
o brer ut sig över land
Folk går runt i gasmask
o bördig jord blir sand
Vi flyger på semester
sommar vinter vår o höst
Vi borde kanske lyssna
till naturens röst

Någongång i framtiden
Faller döda fåglar ner
Blommorna är borta
Det finns inga skogar mer
Kontinenter har blitt till öknar
o haven dom har dött
Vattnet i Nilen
Har åter blivit rött

I en grotta i ett berg
sitter en ensam människa kvar
Han lever på konserver
o hälsar mor och far:
- Ångersten o vreden
trycker i mitt bröst
Ni kunde väl ha lyssnat
till naturens röst