Nu sitter jag här i skogen under stora träd och bakom tjocka buskar så ingen behöver se mig.
Allt jag ville idag är att fly.
Fly från livet jag lever nu. Min familj och vänner är inte värda något för allt de har gjort mot mig. Jag vill bara komma undan, vill försvinna och inte vara kvar.
Här i skogen ser jag så mycket liv, så härliga energier och dofter. Här kan jag drömma bort mig och bara vara i nuet.

Jag blundar och ber till moder jord, till gud och alla änglar, att mitt liv tar slut här och nu.
Jag väntar in ett svar eller att något ska hända, men ingenting. Jag öppnar mina ögon igen och ser mer omkring i hopp om att något skulle hända.
Istället så hör jag att busken framför mig rör sig, jag blir inte rädd, nästan bara nyfiken vad för djur det kan vara, så jag börjar resa mig upp och tittar efter.
När jag sära på busken så ser jag något lila och grönt studsar runt och försvinner bakom busken. Jag blir mer nyfiken och vill nu veta vad det är för något.

Jag flyttar mig sakta bakom busken och får en chock, det är inget djur, inget litet barn eller liknande, det ser ut som en älva. Men kan detta vara sant? Jag måste ha somnat och drömmer nu. Jag försöker på något sätt att väcka mig från drömmen. Nyper mig och ger mig själv en örfil. Inget händer.
Medan jag håller på så hör jag en röst som liknar en människa röst fast som om denne pratar mot en stark vind.

Jag tittar ner igen, där rösten kommer ifrån och ser detta väsen igen. Jag ser en liten figur, som en liten docka, mindre än en barbie docka. Den har små kläder på sig, som en klänning som är lavendel lila. Det jag mest blir förvånad över är att detta väsen har vingar som är ljusgröna och lite genomskinlig, jag kan till och med förnimma en doft som jag aldrig har känt av innan. Det är som en blandning av rosor och vanilj samt något mer som jag inte kan placera riktigt.
Jag börjar fundera nu om det verkligen är en älva och kan inte vrida min blick någon annanstans. Plötsligt ser jag hur älvan rör på sig och tittar rakt på mig med armarna i kors.
“Vi är här för att hjälpa dig.” Säger älvan tyst.
Det här känns som om någon skojar med mig, det här händer bara inte på riktigt.
“Var uppmärksam nu när jag säger det här till dig!” Hör jag henne säga.

Min kropp kan inte röra på sig sig, känns som den har fastnat i detta läge jag befinner mig nu.
Orden jag tänker kommer inte ut ur munnen, trots att jag verkligen försöka prata.
“Sätt dig ner och andas lugnt!” Hör jag henne viska.

Sedan tog hon fram en slags stav och börjar vifta med denna. Med det samma ser jag ett ljussken som kommer från spetsen och mot mig. När ljuset når mig så slappnar alla mina muskler av med en gång. Jag kan röra mig igen, kan andas lättare och känner en frihet inom mig som är så lätt.
Nu kan jag nog springa iväg, tänker jag, men varför ska jag göra det? Det kanske finns en förklaring för vad som händer här just nu.
“Sätt dig ner nu är du snäll!” Avbryter älvan mina tankar.
Då sjunker jag bara ner i gräset och pustar ut så fort jag sätter mig ner.
Jag har fortfarande inte fått ut ett enda ord.

Precis när jag försöker få ut något så hör jag denna röst igen.
“Du ska få lyssna på mig nu, jag har mycket att göra och är alltid upptagen, men nu var jag tvungen att avbryta det jag höll på med för att komma hit och hjälper dig.”
“Ska du hjälper mig? Med vad? Och vem är du? Är du en älva?” Lite chockerad över att mina ord bilder en mening och att min röst faktiskt låter normalt.
Jag får till svar:
“Ja, jag är en älva skapad av moder jord. Mina uppgifter är att ta hand om allt och alla som tillhör moder jord, som är speciella för moder jord. Du är född i moder jords tecken, dina gener kommer inte från dina föräldrar, dina spirituella gåvor kommer från naturen. Du har blivit vald sedan första gången du har öppnat dina ögon. Moder jords mål är att alla som tillhör henne ska få det bra, ska få kunna vara fria själar. På grund av din uppväxt och dina besvär har vi nu bestämt oss för att visa oss för dig, för att förklara dina möjligheter.”

Jag blir helt stum och har svårt att få min hjärna förstå allt detta.
Det bara snurrar i huvudet, känner mig yr.
“Jag vet att det här är mycket för dig nu, men jag behöver säga en sak till dig, så jag vill att du lyssna nu!” Hon avslutade meningen med ett stort leende.

Det börjar kännas lite lättare på något sätt och jag har lättare att slappna av, det är ju bara och acceptera läget och lyssna.
“Jag är medveten om att har haft det så tufft i ditt liv, du känner till och med att du vill avsluta ditt liv här och nu.
Moder jord och vi älvor har kommit överens om att vi ska ge dig en möjlighet att få det bra igen, så du slipper brottas med dina minnen.”
Jag avbryter henne och säga med en lugn röst:
“Hur kan ni veta detta om mig? Jag har aldrig berättat detta för någon.”
“Vi har skapat dig, vi har skapat din själ. Meningen med ditt liv var att du skulle utvecklas och bli stark, men vi planerade inte att du skulle gå igenom dessa övergrepp och misshandel.
Vi har nu en annan plan för dig, om du vill så kan vi hjälpa dig.”
Det är lite svårt att ta in allt detta. Hur kan de har skapat mig, hur kan de veta om mitt liv jag lever nu?
Men jag är så nyfiken och vill veta mer.
“Hur vill ni hjälpa mig?” Mumlar jag lite.
“Det är såhär att vi vill erbjuda dig att bli återfödd i ett annat land, i en annan familj och annan tid. Du kommer då få möjligheten att skapa ett nytt liv och utvecklas mer.
Går du med på det så kommer ditt liv här och nu raderas, ingen kommer veta att du fanns, hela ditt liv här kommer helt enkelt att försvinna.”
Känslan av glädje och rädslan kommer över mig. Är detta på riktigt? Kan jag få ett nytt, ett bättre liv?
“Hur går det till om jag vill göra detta?” Frågar jag bestämd.
Hon ler stort medan hon börjar prata igen.
“Du behöver bara säga ja, så fixar vi detta. Tänk det som att det här är en ny chans för dig, din själ och ditt mående. Du behöver lita på oss, att vi ge dig ett liv som verkligen passar till dig denna gången, vi har skapat en familj i ett land långt borta. Då hela familjen är skapad av oss, finns det bara kärlek och omtanke, trygghet och glädje. Just det du behöver. Vi har kommit överens om att du får vara familjemedlem där.”

Tårarna faller sakta ner över kinderna. Jag är så rörd och på ett sätt lycklig, då jag får ha chansen att ha det bra.
Jag funderar inte längre på det, hela min kropp vill göra det. Dock så har jag en fråga till som jag frågar med en darrig röst.
“Kommer jag komma ihåg mitt förra liv om jag blir återfödd?”
Hennes svar kommer direkt utan att hon ens funderar.
“Om du bestämmer dig för att starta ett nytt liv, så kommer du glömma allt om livet före. Det på grund av att du ska kunna leva livet som det är, du får inte bli påverkad från ditt gamla liv.”

Grubblandet känns starkt i mitt huvud och jag förstår nu att det inte finns en annan lösning för mig. Det jag alltid ha velat ha, är ett bra liv utan dessa tråkiga händelser som jag fick genomgå.
Det har gått några minuter och jag är nu redo för att svara.
“Jag vill ta emot denna möjlighet, jag vill kunna leva på riktigt och upplever det goda i livet.”

Utan att säger något så tar älvan upp sina händer och börjar prata på ett språk jag aldrig har hört innan. Sedan bildas det en ljus boll som är stark blå och lite genomskinlig. Bollen blir större och större.
Jag känner mig tillfreds och redo för att börja om.

Älvan tittar på mig igen med sina stora och fina ögon som ser ut som moln. Hon säger:
“Är du redo?”
“Ja det är jag verkligen.” Svarar jag med en stor förhoppning om att allt kommer bli bra.
Jag ser hur bollen kommer mot mig och omsluter mig. En härlig känsla strömmar genom hela mig. Jag blundar och väntar på vad som ska ske.
Det sista jag hör är:
“Nu kommer du att resa genom tid och rum. Var inte orolig, vi kommer alltid att vara nära. Vi kommer att ses igen.”