den tyska handen
gränslar synagogor
i minnets halo

river upp de svåraste sidorna
i den jordiska boken
barnen och morfinet

och drömmer sedan undan
djupt där inne i pappersdikternas
och de obläddrade teckningarnas
underjordiska jukebox

dårhusens sängar,
människorna som hängde sig
i sina nagelband, som rev ut sina tandkött

de som sattes ut om nätterna
att läsa stjärnor i galaxens
skälvande maskerader

kometjägarna,
under förintelsens himmel

krälande som stoff
ur historiens skorsten

såg jag dig stå
och applådera