Den jag trodde var en vän

var ett misstag

när jag tog mig genom

ett nålsöga i livet

och alltid det var

Jävla skönt att få sova

ett stök var det att låta bli

och oron slog som en hammare i min kropp

Vara i nuet och kunna njuta

av ljusa rum var en främmande tanke

Med tiden kunde jag se rimmfrosten

och känna hur vintern släppte taget

och komma ut i en vårlängtan