Världen svajar under mig.
Koltrasten sjunger ut av lyckans sång.
Förut, var länge sen
då jag kanske kunde sjunga med i de ljuva tonerna.
Sjunga ut av hela hjärtat.

Då var då, nu är nu.
Mörker utanför fönstret.
Mörker i rummet.
Mörker i mig.
Jag kan inte få nog av mörkret.
Det sveper sig närmare, tätare
och jag längtar dit.
Visst, det låter otroligt.
Men du kommer själv en dag förstå.
När du ligger på din dödsbädd och
drömmer om paradiset.

Jag är fullt frisk i paradiset.
Fysiskt.
Jag kan springa, hoppa och leka.
Men det ända jag drömmer om är dödsbädden
men undermedvetet vill jag så mycket mer.
Jag vill ha tillbaka mitt liv – som jag själv kastade bort.