Det hade gått två månader
lite drygt

Det var så spännande att vara med dig
för ingen hade sagt det än

Jag planerade en kväll
hur jag skulle säga det till dig

Men du hann före
fan också

Men jag kommer aldrig att glömma
sättet du sa det på
Hur dina armar kramade om mig
allt hårdare
Äktheten i ditt tonfall när du berättade
varför du aldrig skulle
svika mig

Någonsin

Och hur mina tårar i den stunden
inte hade någon hejd

Jag kommer heller aldrig att glömma
hur du bröt ditt löfte
gång på gång

Eller då
du sa ordet
som blivit så utslitet
nött
det lilla, sköra

Men på något sätt
spelar det ingen roll
För även om du var dålig
på det där med att älska

Så gjorde du det förbannat bra
mellan varven