skyskrapor, skybar och modelljobb skulle till och med göra mig blind

hör här, jag tänkte ställa fram klockan sex timmar för att vi skulle leva i samma tidszon

executive lounge, takvåningen vi drömde om och alla de pengar du skrattade åt är ditt nu



oavsett hur egoistisk och fucking jävla självkär du är så är jag glad för din skull,

hon älskar den impulsiva pojken i BMW, hon dör för sättet du svarar i din nya telefon

din matlagning är katastrof men hon vill inget hellre än att se dig hacka lök utan skjorta

(jag vet vad hon menar, dina armmuskler rör sig på ett speciellt sätt...)

en mr.kriminell med en spliff i handen, sprängröda ögon betyder lögn, älskling

hon skriker och grinar, hon klänger, önskar och ber av hela sitt hjärta att du ska stanna kvar


skillnaden mellan henne och mig är hårfin, för medan hon skrek, grät jag inombords. medan hon slog dig i bröstet, satt jag på golvet, stirra rakt fram och sa inte ett ord.
medan hon skällde, låg jag och kliade dig i hårbotten med naglarna.
medan hon ringde som en idiot, såg jag hur du log i sömnen.
samtidigt som hon hatade mig av hela sitt hjärta lyssnade jag till ljudet av dina gnisslande tänder, dina snarkningar och lätet som blev när du gned din fot mot madrassen.

jag har idag kommit fram till att jag är bättre än henne. flera meter längre fram, flera nivåer högre upp. jag frågar mig fortfarande varför han är kvar i nått han glömt.
och konstigt nog känns det som om jag varit exakt här, och frågat mig själv exakt samma jävla fråga förut och vet du? jag har fortfarande inte fått ett svar.