Springer
med ryggen före vinden undrandes
jag blundandes
över soldränkta drömberg
Med dig

Sitter mig igenom gryningar
rysningar och plingande skarpa
oupplystheter
på flyktsmutsiga perronger
För dig

Skriver ner akilleshälar
Smetar ut känslor
på torra papper
Till dig

Stirrar sönder väggar
timmar tekoppar luft
i karuselliknande tankar
På dig

Formulerar sjudande blekvita minnen
stumma som starka
vältrar de sig i förakt, likgiltighet
Mot dig

Har upplevt varje minut, dag och år
med din karaktär,
men vet ändå så lite
nästan ingenting
Om dig

?...

Snälla kan du inte kåsera
lite sanning för mig
som kan spira
i mina törstande mungipor.

Och i dig.