Robin Olsson aka Inkognito
- Pappa

Pappa. nu står jag över din grav med tårar som rinner
Och allt som är kvar är vår kärlek i mitt inre som brinner
Jag måste bara lätta på det jag håller inuti
Så, mitt hjärta, jag ger dig det i poesi
Pappa, tack för vårt underbara liv tillsammans på jorden
Jag hoppas att du där uppe hör mig och dessa orden
Klockan tickade när jag ömt kysste din fridfulla panna
Sen sa läkaren att det var över, du fick inte stanna
Just nu är det svårt att se någon lycka
När jag förlorade min förebild i en olycka
Jag skriver en text men jag kan aldrig förstå
Varför du var tvungen att gå när det var vi två
Tragedi, ironi, nostalgi, aldrig mer fri
Slut på melodi, aldrig mer någon harmoni

En ros, hoppas du kan se den ifrån det blå
En ros, som står här stolt för oss två
En ros, för att jag fortfarande minns
En ros, till min far, jag älskar dig var du än finns!

Aldrig trodde jag vi skulle behöva säga färväl
Inga ord djupa nog för att sörja vår förlorade själ
Men lever på dina ord, som när du sa att du älskade mig
Det håller mig uppe på benen, farsan, jag älskar dig
Efter din död kapslades livet in i en hemlighet
Men jag vet, du är fortfarande kung, fast i vår evighet
Jag står knappt längre pall, saknaden är för stor i dessa lägen
Jag saknar ju dig, pappa, var tog du vägen?

En ros, hoppas du kan se den ifrån det blå
En ros, som står här stolt för oss två
En ros, för att jag fortfarande minns
En ros, till min far, jag älskar dig var du än finns!

Jag minns dig med kärlek, värme och glädje
Pappa, du var hjärtat som alltid värmde
Pappa, min pappa och min själafrände
du är verkligen den ende
Som visste hur jag verkligen kännde
därför var vi allra bästa vänner
Ett nyttigt råd jag alltid får
då du var den som mig bäst förstår
Tack för att du fanns där för mig
Och förlåt för att jag svek dig
Jag hoppas du vet att jag verkligen försökte..

För alltid saknad, för alltid älskad!
Min älskling, vila i frid!