hon gled sakta ner i det mörka vattnet, kände det kalla vattnet omsluta kroppen, men det var befriande. av en slump hade hon råkat på den lilla gölen i skogen under en av sina skogspromenader. vattnet var mörkt, såg ut att vara djupt. hon fick en plötslig ingivelse att doppa sig i vattnet. hon klädde av sig och  försiktigt doppade kroppen i det svala vattnet. märkligt nog frös hon inte, hon tog några trevande simtag. 

på andra sidan började vattnet släppa upp vattenbubblor. hon stannade upp, lite skrämd men tänkte att det inte var nåt konstigt med det. hon fortsatte simma. hon simmade tillbaka när hon märkte att hon fastnat med ena foten. hon sparkade med foten för att komma loss, men märkte att hon satt ännu hårdare. hon började känna paniken komma. ropen på hjälp ekade ohörda i skogen. vad det än var som drog ner henne var kraftigare än hon förmådde kämpa emot. 

medan hon sakta drogs ner hörde hon sin mormor säga: "vad du än gör, håll dig borta från Svarttjärn, det är ett farligt ställe". förfärad insåg hon att det var den här platsen mormor varnat för. hon grep tag i strandkanten men förmådde inte hålla emot, hon drogs obevekligt ner under vattnet.

på vattenytan syntes luftbubblor stiga upp, sedan lägrade sig sedan lugnet över vattnet. i byn pratades det sedan om den olyckliga unga kvinnan som dränkt sig i Svarttjärn, men hennes kropp hittades aldrig.