När skymningen faller
stiger jag in i ett rum och ser in i dina ögon

Jag håller i en tråd
utrullad
ur sitt nystan och som alltid väljer en ny väg
jagad
springer jag ut i skogen
som ett villebråd, ett utvalt offer

Där är jag en spegel, som inför dig
avslöjar
sina handlingar och du är min nakna gräns emot rummet
Och innan jag saknar dig
i väntan på att mina svar ska mogna
hänger
din doft kvar här omkring mig