Med blickar som bränner i nacken
ord som hänger fritt i luften
vill spräcka mina trumhinnor
suga tag i min själ
rubba mitt balanssinne
få mig att tappa fotfästet
och falla platt ner på golvet

Det lyckas inte längre
biter inte på mig
Jag är för stark för att ge med mig
ensamheten är min bästa vän
min enda vän
som håller mig hårt
i sitt järngrepp

Klumpen i magen har
för längesedan slutat snörpas åt
Den inre kraften omsluter mig
håller mig på banan
Får mina ben att fortsätta skrida
mot målet
- det där som kallas framtid

Inget kan stoppa mig nu
ni kan inte krypa in under mitt skinn
För jag ser er inte längre
bägaren har runnit över

Andetagen har slutat vara
infekterade, sköra
kraftansträningar