Redan medlem?
Logga in
Dagbok
Dagbok - Januari 2011
|
Fredag den 28 Januari 2011
2.Klockan tickar mot tiden. Jag är otålig. Otålig för jag vill hem, känna auran av hemma. Känna katthår på kudden ingen sovit på förutom en pälsboll som antagligen är en förklädd komisk djävul som tuggar på allt. Jag vill dricka en öl på någon slafsig sylta, lyssna på dålig musik på sagda sylta, ha trevligt sällskap på syltan och gå därifrån, nöjd och glad, hem, till en säng som används och inte bara är där för syns skull. Det skulle vara fint. En timme kvar. Sekunderna tar de längre tid nu? Har jag inte väntat länge nog, när allt kommer omkring? Torsdag den 27 Januari 2011 1.Det är som alla andra dagar. Jag var knappt medveten när det var rond, tror jag gick med på något, men jag vet inte vad det var, för jag somnade vid varannan mening. Det är inte så bra, men jag orkar inte bry mig faktiskt. De tänker göra sig av med mig imorgon ändå, trots mina protester, trots att jag säger att det inte kommer fungera, de lyssnar inte på sådana som jag.Och jag känner mig så förbannat ensam och ledsen, över att inte bli tagen på allvar, över att känna varje känsla som ett brinnande eldklot och varje dag är likadan och ändå så olik den andra. Vilken slutsats ska jag dra utav det? Jag går på automatik, röker, dricker mitt kaffe, skriver, läser, som om allt vore okej, som om allt vore fint och bra. Men jag har slutat le, slutat skratta, slutat känna, så någonting är fel. Som vanligt, de kan inte hjälpa någon som mig som bara kommer och går om och om och om igen. De vet att de inte kan hjälpa mig men trots det är dem de enda som kan hjälpa mig, hjälpa mig komma någonstans, till en annan del av sverige, till ett annat hem, till ett annat liv. De kan hjälpa mig och det vet de och det vet jag ibland, men oftast blir det bara fel ändå. Jag har sett sommar, höst, vinter och vår genom samma fönster. |
2011september (1)maj (1) april (1) januari (2) |