Herr Ångest

45 år

från Stockholm

Dagbok

Dagbok - Mars 2007

« Tillbaka till dagböcker

Söndag den 4 Mars 2007

Spådomen

Jag blev spådd för ett tag sedan. Jag tror egentligen inte på sånt humbug, jag gjorde det mest på skoj och för att fördriva tiden. Tänkte i alla fall dela med mig av den spådomen till er.

Spåtanten (om man nu kan kalla en kvinna på 30+ för tant) såg mitt liv genom linjerna i händerna, som en karta över mitt öde. Hon tittade noggrannt i mina händer, rynkade då och då fundersamt på ögonbrynen och vände på mina händer om och om igen. Hon såg lite bekymrad ut så jag bad henne att vara ärlig. Jag är alltid ärlig, var hennes korta svar.

Till slut hade hon tittat färdigt och sa det hon hade sett i min händer:

Ditt liv kommer levas ensamt och tragiskt. Du kommer endast ha ett längre förhållande till i livet, i övrigt kommer du leva enformigt och i ensamhet. Du kommer drabbas av sjukdom innan du fyllt 40, du överlever den visserligen men kommer ändå att dö i tidig ålder, en hastig och tragisk död. Tyvärr..

Jag satt bara och gapade. Vad svarar man på en sådan spådom? Tack?
Och vad gör man? Går hem och hänger sig? Och vad ska man tro? Kan det slå in?

Jag frågade om hon sa så här till alla hon spådde.
Nej absolut inte, svarade hon. Men jag säger bara vad jag såg, sen får du tolka det som du vill. Jag är ledsen att det inte blev som du tänkt dig.
\"Ledsen att det inte blev som du tänkt dig..\" tänkte jag, du har ju just kört in med ett fullastat godståg rakt i nyllet på mig.

Jag flinade och sa att jag inte behövde någon spåkärring för att inse att mitt liv är ensamt och tragiskt. Hon sa ingenting.

Sedan reste jag mig upp och gick. Jag behövde aldrig betala något för spådomen. Hon sa att hon bjöd på den. Hon tyckte väl synd om mig.

2010

augusti (1)

2007

mars (1)