ur en natt stod jag framför

och tog varsamt hennes händer

som att mina mjuka handleder vilade

på en plats jag aldrig befunnit

jag minns att jag bara tänkte

som att orden lämnade sig

och öppnade en dörr

till en ny våg av sanning

vad skulle jag göra ?

när den röda färgen

rann ut genom hennes vänstra öga

snabbt

oskyldigt

förvånande

förtvivlat

skrämt

som ett stycke barn

och jag såg en apatisk blick

gråta sig ur skillnaden

genom levandets okända väsen

-

svar

är det vi är

frågor är spåren

vi aldrig fann

är den regel

där Du

som en enda del

förs både framåt, ett litet litet snäpp.

och trycks bakåt, ett litet litet snäpp.

för att; det stora HELA

skall gå lite lite framåt

men samtidigt..invänta litet litet bakåt.

s a m t i d i g t

-

och allt detta; är inte pga DIN vilja

utan Endast pågrundav

- kedjeregeln

jag kan inte hjälpa det. förstår ni inte..?

jag måste överleva

jag ber om ursäkt för att jag slet sönder halsen på en annan hund, och vägrade släppa taget om strupen. jag ber om ursäkt för att den andra hunden dog.

men jag är bara född

jag är bara sådan

avliva mig om ni vill

för jag har inget annat val