Jasons läppar rörde sig längs med min hals.Med slutna ögon förundrades jag över att jag inte längre var rädd.Jag sträckte fram min ena hand och rörde vid hans axel."Det är en sak jag undrar."Hans blick gled över mig vid dessa ord och han nickade."När blev du en vampyr?"Han lekte med en slinga av mitt hår och svarade sedan att det hade hänt 1980."Jag var arton år och trodde att ingenting var omöjligt.Antar att det var min sökning efter spänning som ledde mig till trubbel".
Jag grunnade över det här.Fastän han utstrålade en djurisk farlighet hade jag fått se hans mjuka sida också och det var jag glad över.Jasons läppar fortsatte att göra det han hade gjort innan.Hjälp,vad skönt det kändes.Huggtänderna skrapade lätt mot min känsliga hud.Det gjorde mig upphetsad.Vilken spänning."Jag hoppas att märkena inte syns länge efter att du har provsmakat mig",retades jag."Ingen fara",menade han och fortsatte sedan med ett syndigt leende "Vem har sagt att det är din hals jag vill åt?"Ett nervöst fnittrande undslapp mig."Det finns många områden på din kropp",konstaterade han och smekte mig med en glödande vargblick.Mitt rum började kännas för litet och kvavt."Tänk om mamma kommer in?",kunde jag inte låta bli att säga.Det hade varit för pinsamt."Ingen fara.Då gör jag så här",sade Jason och vips var han borta."Coolt",mumlade jag.Han trädde fram igen med ett roat leende."Jag kan en del".Min mentala röst viskade att han gärna fick visa fler `konster´.Rodnande vände jag mitt ansikte mot min fallna ängel.Hans läppar mötte mina som om han visste vad jag bad om.Åh,han kunde kyssas!Bakom mina ögonlock sprakade olika färger.Det var en upplevelse jag gärna var med om fler gånger."Var det till brudens belåtenhet?",retades han medan hans huggtänder naffsade i min underläpp."Ja",sade jag andlöst då det kändes som om jag inte fick tillräckligt med luft."Vill du låta mig få smaka ditt röda vackra blod nu?"Eftersom jag inte kunde få fram ett ljud till nickade jag långsamt."Var inte rädd.Jag kommer aldrig att göra dig illa."Det låg sanning i hans sammetslika röst.En vit hand knäppte upp min blus fyra första knappar och sedan sänkte han huvudet mot den darrande huden.De vassa hörntänderna gjorde två små hål och jag stönade tyst av smärta och njutning i en perfekt kombination.Han sög kraftfullt.När det var klart såg han upp på mig med en intensiv blick och det rann blod,mitt,längs hans haka.Mums skrek min mentala röst.Han såg verkligen ut som en sexig gothargud."Jag valde det här stället",log han och smekte lätt på de två små hålen,"för att ingen kommer att titta efter." Sant."Har du dödat din smärta nu?",frågade jag retsamt."Aha,du tänker på den låten..Ja,den har försvunnit nu.Inte bara för att jag fick ta lite av ditt blod utan för att jag äntligen har hittat någon som förstår mig.Du anar inte hur länge jag har längtat efter att finna en själsfrände."Jag smekte hans underläpp där blodet hade torkat."Jag älskar dig och jag är så tacksam över att du känner samma sak,"sade jag glatt.
"Tror du på ödet?",frågade han allvarligt."Ja,det gör jag.Att mamma fick jobbet här i New Orleans och att jag skulle börja på ditt gymnasium..Tänk,här är vi nu efter bara min andra skoldag."