"Alyssa kallar efter dig",sade budet efter jag hade öppnat dörren för honom.Med ett leende svarade jag att jag bara skulle göra mig i ordning först.
Med lätt nervösitet vandrade jag sedan mot hennes stora svit. Den var obegripligt stor och rymlig.I klass för en prinsessa.Hon låg på en divan och såg oanständigt vacker ut.Ögonen klädde av mig med blicken.Ingen falsk blyghet här inte."Kom och sätt dig brevid mig",sade hennes hesa röst och hon slickade sig om munnen.
Bäst att inte göra henne förbannad,du vill inte få ditt huvud avhugget varnade en inre röst mig.En smal kall hand rörde vid min ena axel."Edward,du är fortfarande en stark man",retades hon."Ja,prinsessa."Med ett höjt ögonbryn frågade hon sedan om jag kom ihåg vårt senaste samtal i skogen."Hur skulle jag kunna glömma det",menade jag.Det gjorde prinsessan på ännu bättre humör.Tack och lov för det.I kväll skulle mitt huvud få sitta kvar."Vill du ha något att dricka?",frågade Alyssa och knäppte med fingrarna.En ung man kom genast fram med ett glas."Ja,tack!"Det var skönt att slippa vara tjänare för en kväll erkände jag för mig själv.Långsamt förde jag glaset mot mina läppar.Det smakade som jordgubbs vin.Utsökt."Är det till belåtenhet?",frågade prinsessan och bad sedan tjänaren gå tillbaka till sin position.Jag nickade."Det var det godaste jag någonsin har smakat."
Alyssa log brett och visade sina långa vassa hörntänder."Jag älskar verkligen din ärlighet."Jag besvarade hennes leende."Nu är det dags att gå till sängs",sade hon med hes förförisk röst.Gulp!Inte för att jag hade haft så mycket träning i förförandet av det motsatta könet tänkte jag.Nåväl,det fick gå som det ville.Alyssa skulle säkert kunna visa mig ett och annat.Och kände jag henne rätt skulle hon älska att vara lärarinnan.
Sängen var bred och vackert utsmyckade kuddar låg vid huvudändan.Hon knäppte med fingret igen och tjänaren skyndade in och drog ned överkastet.Inte ens det kan en prinsessa göra själv sade min mentala röst ironiskt."Tack,nu klarar vi oss själva",sade Alyssa menande till undersåten."Ja,prinsessa",bugade han sig och försvann sedan.Jag satte mig på kanten och hon följde efter med ett busigt uttryck i ögonen."Jag måste säga att den här sängen är magnifik",lyckades jag få fram.Hon svarade med ett skratt."Men Edward,som jag sitter kan jag inte undgå att märka att du har annat i tankarna än sängens skönhet."Kinderna rodnade och då sade hon retsamt "Var inte orolig.Jag tar inte illa upp.Tvärtom är det positivt.Hur ska vi annars kunna utföra vissa saker."Hjälp,rummet kändes plötsligt väldigt kvavt och instängt.