Vi bytet famnar
och raglar hem i vintermörkret
den långa vägen hem slingrar
genom trollskog och djupaste dal
långt in i bergakungens dolda sal.

Vi burit över stockar och sten
genom ris, rusk och ros
Vi har följt vår vädrande nos
på vindlande stigar

över osäker mark
har Vi sprungit med starka fötter
senig, ådrad, böjlig, stark.

Med kraft har Vi stämt vår strupe
efter fåglars sång och raska fötters
pulserande gång.

Upptänd är den låga som värmer
en kylig natt Vi skyndar oss hem
genom mörkret för att lägra vår skatt.

Där lämpar Vi av våran börda
som vi burit över axlar ren'
ett nätt litet bylte
av skiraste skinn och ben.