~*~

Av vår revolt, blott över Helvetet utöka
Han sitt Välde, och med Järn Spiran härska
Över oss här, som med den Gyllne de som är i Him'len.
Varför sitta vi då här och framställa fred och Krigh?
Krigh haver driv't oss, och kullkastat med förlust  [330]
Irreparabelt; fredsvillkor ännu inga
Bevärdigade eller sökta; ty vilken fred skall då giv's
Oss förslav'de, förutom hårt förmyndarskap,
Och randiga skinn, och godtycklig bestraffning
Pådyvlad? och vilken fred kan vi då återgälda,  [335]
Utom fientlighet och hat efter förmåga,
Okuv'd motvilja, och hämnd ehuru långsam,
Ändock evigt planerande hur Erövraren minst
Må sin erövring skörda, och minst må glädja sig
Åt att göra det som vi i mesta lidande känna? [340]
Ej heller skall tillfällen tarva, eller skall vi behöva
Medelst farliga expeditioner invadera
Him'len, vars höga murar ej fruktar stormning eller Belägring,
Eller bakhåll från Djupen. Ponera att vi skulle finna
Något lättare företag? Det finns en plats  [345]
(Om uråldriga och profetiska rykten i Him'len
Icke felar) en annan Värld, en lycklig härd
För ett nytt Släkte kall't Människan, ungefär vid denna tid
Att formas och likna oss, fastän med mindre
Styrka och överlägsenhet, men högre gynn'de  [350]

John Milton 1667

LPWJ svensk version 14/05/10

En länk för de som var med då, också (eller kanske framförallt) för de som inte var det

Förlorat Paradis: Bok I (J.Milton)
http://www.poeter.se/viewBook.php?bookId=3344