Blay tog upp sin mobil och slog Saxtons nummer.
Efter några minuter svarade han.
"Hej!Jag har något viktigt att berätta för dig.Kan vi mötas imorgon kväll."
Samtalet varade en stund och efteråt tände han en cigarett för att lugna sina nerver.Saxton skulle bli sårad.Det visste Blay lika säkert som han visste att Qhuinn var den rätte.Utanför fönstret lyste fullmånen och spred ett vackert blekt sken över rummet.Farfarsklockan slog 1.Qhuinn gick fram till Blay och lade ena armen runt hans midja.Tysta blickade de ut på ägorna.Ibland behövdes inga ord.Sedan möttes deras läppar försiktigt.
"Om Saxon tar illa vid sig och försöker göra dig illa kommer han att ångra att han ens föddes,"sade Qhuinn tillslut.Rösten var lugn men under ytan låg något dödligt farligt.
"Jag kommer att slå honom sönder och samman och sedan lämna hans blodiga kropp åt solens obarmhärliga strålar."
Blay kunde inte undvika att hans hjärta hoppade över några slag.Det var exakt samma ord han sagt när Blay hade gjort sig i ordning för sin första dejt med Saxton.Då Qhuinn hade kysst honom och sedan gått sin väg.
"Det är bäst vi går och lägger oss.Tuff dag imorgon,"menade Qhuinn och tog tag i Blays hand.
"Jag är inte säker på att vi kommer att få någon sömn om vi ligger i samma säng,"retades Blay med ett snett leende.Och det var ingen dum tanke.Hur länge hade han längtat efter denna stunden?Det var overkligt.